Raise your words, not your voice.
It is rain that grows flowers, not thunder
Rumi
Vi är i en spännande tid då slöjan över det dolda sakta börjar lyfta. Det vibrerar i marken, det vibrerar i luften, det vibrerar inom fler & fler människor världen över. Styrkorna växer sig starkare, det onda står mot det goda, de omedvetna står mot de medvetna. De goda ställs mot det goda, de medvetna mot de medvetna.
Aldrig förr har information varit så lättillgänglig att ta de del av. Information som matas ut via sociala medier, media, nyhetskanaler, youtube mm Vi fullkomligen matas 24/7 och Mitt i allt detta flöde så behöver vi ta in, begrunda, vrida & vinkla, ta beslut, göra val, ifrågasätta, granska, göra nya val eller bara trycka på delete & scrolla vidare.
Vi säger att vi alla har vår fria åsikt, vår fria tro, vår frihet, men den sträcker sig enbart inom bestämda ramar. Vi är präglade från grunden, av vår uppväxt, av samhället, av allt som vi utsätts för runt omkring oss att tänka på ett visst sätt och vara på ett visst sätt. Vi matas ständigt med detta. Många av oss ifrågasätter inte ens det, det är och har blivit en sanning för oss.
Så länge vi håller oss inom dessa ramar så lever vi i tron om att vi är fria. Dessa ramar har genom åren sakta börjat krympa runt omkring oss i takt med att de styrande organen ger oss direktiv, krav, indragningar, lagar & regler på det som de tycker är det bästa för oss. På vad vi får och inte får göra, hur vi får och inte får vara. Hur vår miljö & natur ska användas och utnyttjas.
Det sker så subtilt att vi sakta anpassar oss efter det, gör det till vår nya sanning.
Vi har vår fria åsikt, vår fria tro, vår frihet om vi väljer att följa den stora massans åsikt och tro. Gör vi inte det blir vi satt ute i kylan. Vad är det för frihet? Hur kan ni säga att det ni tror på är det enda rätta, hur kan vi säga att det vi tror på är det enda rätta?
Hur kan vi säga att vi har vår fria åsikt, vår fria tro när vi många gånger inte törs uttrycka den i rädsla för att bli dömd av någon annan. Vi anpassar vår åsikt så att den inte ska störa sig med någon. Är det verkligen min åsikt i slutändan då eller är det en anpassning till omgivningen? En anpassning till hur samhället ser ut idag?
Hur kan vi känna att vi är fria när vi inte har den fulla friheten att få vara den vi är. När vi inte tillåter varandra att vara den vi är. När vi inte tillåter oss själva vara den Vi är. Vi kan ju inte ens respektera varandra och varandras olikheter, än mindre respektera oss själva.
Jag tror inte på en djävul & jag tror inte på en gud i den bemärkelsen att dessa är orsaken till allt lidande i världen. Jag tror det är vi människor som bär den goda & den onda sidan inom oss. Ljusa & mörka energier. Den goda sidan vill jag tro finns där från början när vi för första gången slår upp våra ögon. När vi är helt ofärgade av det som finns runt om oss. Sedan under vår uppväxt så präglas vi av vår omgivning, familj, skola, vänner, av samhällets dolda agenda. Det sätts törnar i oss av och från andra, från oss själva, och om vi inte vet hur vi på varsammaste sätt får loss dessa törnar så blir de kvar, det blir varande sår, ibland avgrundsdjupa. Dessa sår skapar smärta och dessa sår gör att vi agerar ur tillstånd som egentligen inte är den vi är från början. Vi agerar ut mot andra och vi agerar ut mot oss själva.
Makt, missunnsamhet, dömande, girighet får lätt fäste i oss och växer sig explosionsartat och får ännu mer kraft när den bekräftas av likasinnade. Eller när vi ser att vi kan kontrollera andra. Mer vill ha ännu mer.
Det finns en enorm kraft & styrka att hämta ur detta tillstånd, en känsla av oövervinnerlig, en känsla av att vara större & bättre än alla andra. Det är ren & skär näring att kunna styra & manipulera andra, att stå på någon, att trycka ned någon annan för att påvisa sin egna excellens. Att ge med förbehåll & baktanke. Det är även en stark kraft att missbruka mot sig själv. Det är i mina ögon det onda.
I det goda finns empatin & förståelsen. Ödmjukheten & medmänskligheten, acceptans & respekt trots våra olikheter. Känslan av vad som är rätt & fel är stark, den känns djupt in i hjärteroten och den styr handlingarna & agerandet. Det finns inget behov av att döma, det finns inget behov av att ställa sig över någon annan för att hävda sin egna storhet.
Att vara snäll är genuint & enkelt, att ge utan förbehåll. Till sig själv och till andra. Här och nu har jag allt!
Oavsett vad som ligger framför oss så kommer vi aldrig kunna uppnå en friare och mer tillåtande, medmänskligare värld om inte vi var och en börjar titta på oss själva först. Titta på vår mörka och vår ljusa sida och vilken av den som är det som styr våra handlingar och vårt agerande. Vilken av dessa är den mest dominerande?
Vi har bägge dessa sidor inom oss och vi behöver förstå hur dom fungerar och varför. När, var & hur dessa triggas igång.
Ingen av oss är perfekt, vi begår misstag, vi gör övertramp, vi dömer men det är vi själva som bär det ansvaret. Att se till att dessa sidor är balanserad och omhändertagna.
Jag har under ett tag nu iakttagit & engagerat mig i olika grupper på sociala medier, lyssnat och studerat. Jag ser, hör och känner denna frustration, stress, hets, ilska, hat växa sig stor även i grupper som vill verka för något gott. Hur det starkt byggs upp ett vi mot dom, dom mot oss. Hårda ord, bekämpa våld med våld.
Det får mig att fundera på, hur gör det oss till bättre människor om vi begår samma handlingar som de vi blir utsatta av? Är det verkligen rätt väg att gå?
I många länder är vi förskonade mot krig, men vi krigar ändå inbördes mot varandra. Vi mot dom, dom mot oss. Inte för våra religoner utan för vad vi tror på, på grund av våra åsikter. För att inte bli respekterad, för att inte bli hörd.
Även om det skulle bli en stor revolution i världen, stora maktskiften som sker. Så kommer vi ändå fortsätta på samma sätt som tidigare om inte var och en tar sitt ansvar över sig själv. Om vi inte börjar se den större bilden, förstå hur vi fungerar, hur saker & ting hänger ihop i en från början gudomlig ordning.
Hur var det tänkt från en början hur vi människor skulle vara mot varandra, hur var det tänkt att vi skulle nyttja jordens och våra egna resurser?
Jordens resurser, universums resurser finns så det är tillräckligt för varje levande väsen. Ingen skulle egentligen behöva leva i brist. Vi skulle alla ha tillräckligt av det vi behöver. Nothing less, Nothing more. Trots det så är det enbart en liten procent i världen som sitter på de övervägande resurserna och pytsar ut dem med villkor & med en prislapp. Styr tillgången & styr efterfrågan.
Vad tror ni skulle hända idag om allt släpptes fritt? Fri energi, fri pengatillgång, fri föda som några exempel.
Jag tror inte det skulle räcka speciellt länge, inte till alla. Utan vi kommer roffa åt oss, lagra, bunkra, se enbart till vårt egna. Även om vi har i överflöd under flera livstider så skulle vi sitta på guldberget och vakta det likt Smaug.
Vi skulle bunkra, se affärsmöjligheten att tjäna ännu mer genom att sälja vidare till ett högt pris. Mer vill ha ännu mer! De starkaste kommer bli starkare och de svagare förbli svagare.
Så länge vi inte kan se detta, balanserna det onda och goda inom oss så kommer vi inte få till en förändring. Inget som kommer bli bestående på lång sikt.
Att världen ser ut som den gör idag beror på oss människor, inget annat. För att det ska bli en förändring så är det upp till oss människor, inget annat.
Hur vill du att världen ska se ut, hur vill du leva ditt liv, vad vill du lämna efter dig till dina barn & barnbarn. Vilka avtryck vill du lämna kvar här på jorden? Vem vill du bli ihågkommen som?
Va den förändringen som du vill se i världen och i ditt liv. Vi måste börja där, det är den enda vägen, låta detta sedan växa som ringar på vattnet. Det kommer inte ske ett under idag eller i morgon, men för varje dag som går och för varje människa som vaknar desto ljusare framtid kommer vi alla att kunna gå till mötes.
Så oavsett vilken sida du väljer att stå på, oavsett vad du väljer att tro på, se till att du gör det utifrån det Du vet djupt inom dig är rätt för just dig. Att du verkligen agerar utifrån hjärtat, att du följer det och inget annat. Att denna drivkraft och ditt agerande kommer rakt ifrån ditt hjärta, ofiltrerat.
Den passionen, den drivkraften är starkast och har den absolut största påverkan runtomkring dig. För den är autentisk och den är ljus, den är Du! Den är lätt att förväxlas med drivkraften av att hävda sig, att få bekräftelse, med drivkraften ur rädslan, av hatet & frustrationen mot något, till någon.
Så stanna upp, gå inåt, innan du agerar ut.
Det borde inte finnas något vi mot dom, dom mot oss. Vi är oss alla!
Det är vi själva som skapar dessa motsättningar och det är bara vi som kan ändra på detta.
Vi är verkligen i en tid nu Där vi alla kan göra stor skillnad. Där vi alla kan påverka vårt egna liv och den framtid vi vill se framåt! Det är vårt ansvar att leda oss själva i denna riktning, medvetet och med ett öppet hjärta.
Awareness & Compassion is the key to everything ❤️